Gladare

Ja, jag kan inte påstå att jag mår bra igen, men jag känner mig gladare! Jag KÄNNER igen! Det har varit en lång tid av likgiltighet, men idag känner jag mig gladare.

Min systerson sa något härligt till mig idag. Han sa "Men Sofia, vilket humör du är på idag då!" "Vadå?" sa jag. "Ja, du är så glaaaaaaaaaaaad!!!"

Det kändes härligt att höra. Jag känner mig ganska glad!

Jag tror att medicinerna har börjat verka nu. Det har gått nästan två veckor. Imorgon ringer läkaren för telefonåterbesök. Jag har STOR förhoppning om att kunna gå tillbaka till jobbet 3 september. Stor förhoppning! Men än är jag inte där! Långt ifrån.

Jag pratade med min älskling för ett tag sedan, och han tyckte också att jag verkade må bättre. Jag förklarade för honom att om jag normalt sett orkar gå i en timme, så orkar jag gå i tio minuter nu. Bara ett exempel, eftersom jag normalt sett orkar gå hur länge som helst, bara man inte går tokfort. Nu orkar jag inte gå nästan alls! Det är svårt att tänka på att jag faktiskt inte orkar, att jag faktiskt inte har så mycket ork. De stunder/dagar jag mår bra så tar jag ju i som vanligt när jag ska göra något, och det resulterar i att jag faller pladask och måste gå och vila.

Idag tänkte jag mig för. Jag hade tvättstugan men när jag var klar med den så fortsatte jag inte att städa och fixa, utan jag gick och vilade. Skönt!

Innan natten så måste jag bädda sängen. Jag har tvättat täcken och kuddar idag, och såklart påslakan och lakan också.

Idag har varit en mycket bra dag!