Krossad stortå

Igår hyrde vi vår kvarterslokal för att ha öppet hus med katscrap. Ja, det är ju Katja som ansvarar för det, men jag ansvarar för att hyra lokalen, så jag var ju också där.

Dagen innan så hade några grannbarn varit där och spelat pingis och inte tagit undan bordet efter sig. Jag trodde att det var så att man fällde upp sidorna mot varandra, och sedan vickade ner benen, så jag lyfte upp ena sidan. Tung som fanken var den och när jag väl fått upp den så kraschade den rakt ner i golv. Min ena stortå var i vägen och bloden sprutade! Usch. Fanken så ont det gjorde!!! Jag linkade till köket och lindade om med massa toapapper, som var det enda som fanns tillgängligt. Halva pingisbordet låg upp och ner på golvet. Gick till grannen som ansvarar för lokalen, så fick han komma och hjälpa mig. Man skulle liksom vicka ner sidorna och inte upp... inte lätt att veta. Han sa att han skulle säga till grabbarna att de fick plocka undan efter sig nästa gång.

Sen reste jag fyra bord och sen gick jag in och tog hand om tån. Aj. Papperet hade blött igenom, så jag fick byta, och sen fick jag byta igen efter ett tag. Det ser riktigt fint ut idag i alla fall. Kommer att bli en blånagel, men det har inte svällt något eftersom blödningen liksom "kom ut".

Öppet hus gick bra. Kom ganska många människor vilket var jättetrevligt!

I lördags så var jag hos min granne Jenny och scrappade hela dagen. Åh, så trevligt vi hade det! Massa skratt och skoj, och massa skapande förstås. Ett snabbt avbräck för att hämta kebab och pommes som vi slukade i all hast. Jag blev nöjd med mina bidrag, och det är huvudsaken (förutom att ha roligt förstås). Det jag menar är att det spelar ingen roll om jag vinner eller inte, för jag blev nöjd själv i alla fall.